Bejing

Fyfan. Alltså stora städer, mycket folk, värme, förvirring, tung packning. Vi hade  fem timmar i Bejing där vi tänkte att vi skulle ta oss till Himmelska fridens torg och få i oss nåt kinesiskt. Den första timmen gick åt till att stå i olika köer för att få biljetter och säkerhetskontroller, lämna våra väskor på stationen och hitta en bank som man kunde ta ut med kort. Sen gå genom en asstort skittråkig bankgata med ingen ingen ingen mat. Tills slut hittade vi motsvarigheten till ryska stolovaja, billiga lunchrestauranger. Det var gott, drack rökt plommonjuice som var mycket trevlig. Sen stress till tunnelbana, tusen miljarder människor, hitta till rätt linje, hitta till himmelska fridens torg, förti miljarder till säkerhetskontroller och passkontroll för att komma in på torget, ta en bild, snabba oss tillbaka till stationen för några till säkerhetskontroller. Övervakningakamrorna hängde ca 6 stycken i varje jävla lyktstolpe. Vill inte tillbaka till Bejing alltså.

Också att vi gjorde exakt det jag tycker är det sämsta sättet att resa på, dvs åka till en sevärdhet, ta ett foto, åka till nästa. Stress-turism. Usch.